När den avlidnas tillgångar ska fördelas bland arvingarna måste hänsyn tas till juridiken. Det är t.ex. inte möjligt att låta den avlidnes barn bli helt utan arv, vilket däremot kan hända den avlidnas sambo.
Den svenska arvsrätten tas ibland upp i den offentliga debatten. Kritiker till nuvarande ordning hävdar att laglotten, alltså den del av arvet som enligt lag ska tillfalla den avlidnas barn, strider mot äganderätten. Än så länge finns dock inga tecken på att detta ska ändras inom överskådlig framtid.
Särkullbarn
Om två makar är gifta, och en av dem har barn från ett tidigare förhållande, är detta barn ett särkullbarn. Ett särkullbarn har alltid rätt till sin laglott, men många går miste om den. Ofta beror det på att den avlidnas partner inte känner till särkullbarnets existens, eller att särkullbarnet inte blir informerat om dödsfallet. Ett särkullbarn kan dock vägra att godkänna testamentet, och väcka talan i domstol mot de andra arvingarna om de förvägrar hen sin laglott. Om bouppteckningen redan har gjorts, och arvet skiftats, kan detta behöva göras om, och arvingarna är då tvungna att dela med sig av arvet till särkullbarnet. Idag är preskriptionstiden för bouppteckningar tio år. Arvingar som inte beaktats i bouppteckningen kan alltså kräva sin rätt i upp till tio år.
Makar och sambor
Gifta makar har giftorätt. Detta innebär att båda makar har rätt till hälften av värdet på alla egendom, efter att avdrag har gjorts för skulder. All egendom, även sådan som har anskaffats av den ena maken före giftermålet, antas vara gemensam egendom om det inte finns avtal som säger något annat. Ett sådant avtal kan exempelvis vara ett äktenskapsförord. Det är först när äktenskapet upplöses, vid skilsmässa eller dödsfall, som giftorätten kan omvandlas till pengar.
Sambor har inte samma rättigheter i arvsrättsligt hänseende. För att sambor ska ärva varandra krävs att de skriver ett samboavtal.